blir en dag för själen. Att klippa och räfsa gräset, att gräva upp de första
sparrispotatisarna, att njuta av de underbara rosorna som slagit ut för fullt medan jag varit borta och bara vara....
Idag var första dagen på länge som jag kände att kanske, kanske kommer jag att lyckas få ordning på detta. Snart är förhoppningsvis råslitet slut och jag kan ägna mig åt det roliga.
Fast då kom jag att tänka på mina plattgångar en sekund och insåg att det är
en liten bit kvar.
Längtar redan till i morgon för att fortsätta mitt arbete.
2 kommentarer:
Tyvärr så ingår väl råslitet i det roliga... Jag tror att man måste bestämma sig för att det inte får vara några måsten, man gör det man har lust med och är det så att landet täcks av ogräs så får man väl göra ett val. Antingen får man frispel eller inte ;)
Men egen sparrispotatis - det måste väl ändå vara värt slitet :)
Jodå Humlan, om råslitet bestod i att rensa ogräs så är det helt ok. =)
Men jag har mest ägnat tiden åt att bygga färdigt en veranda och köra bort tonvis med skrot och betong...
Jag orkar leva med ogräs och nu börjar stressen släppa lite när jag så smått kan börja ägna mig åt det "riktiga" kolonilivet. Rensa lite ogräs och spatsera runt och kolla hur det växer. =)
Skicka en kommentar